Halsband eller sele till hunden?

Hundens hals

Om vi förstår hur hundens hals och nacke är konstruerade kan vi bättre förstå hur halsband eller sele fungerar. På en hund går halskotpelaren till större delen i den övre linjen av halsen, och hunden har därför inte alls mycket muskulatur ovanför halskotpelaren, utan de stabiliserande musklerna ligger under och på sidan av halskotpelaren. Detta gör hundens hals och nacke extra känslig för drag och ryck. Förutom att välja rätt utrustning så är det givetvis viktigt att träna sin hund att gå i koppel.

Vilka valmöjligheter finns det? Marknaden erbjuder en uppsjö av olika varianter på både selar och halsband:

Vanlig sele

En sele där en gördel går runt bringan på hunden och en gördel går runt bröstkorgen är den vanligaste typen. Många reflexselar och spårselar är av denna typ. De finns i lite olika varianter – förutom den vanligaste formen som liknar en 8 så finns även Y-form och X-form. Ibland har de en extra rem som går från bringans gördel ner mellan frambenen och till bröstkorgens gördel. Kopplet fästes i en metallring mitt på ryggen.

Viktigt att tänka på är att selens storlek anpassas rätt, så att gördeln runt bringan inte sitter för högt upp och därmed påverkar hundens strupe – eller sitter för långt ner, så att den därmed påverkar hundens frambensrörelser och kan skava.

Fördelarna med denna typ av sele är att den lämnar hundens hals och nacke fria, och därmed skonar den känsliga halskotpelaren från drag och plötsliga ryck.

Att tänka på med denna typ av sele är att du får sämre kontroll på hundens huvud, vilket kan upplevas besvärligt om du rör dig i miljöer med mycket andra hundar och människor. Hunden får också mycket muskelkraft bakom om den drar i kopplet eller gör ett plötsligt ryck, t.ex. mot en katt eller en annan hund. Då är det inte lätt att hålla emot. Många upplever dock att deras hundar drar lite mindre med sele, så det är inte alltid detta är ett problem.

Frontfäst sele

Frontfäst sele kallas även VGW-sele efter de första selarna av denna typ. Ser ut ungefär som den vanliga selen ovan, med en knäppning runt bringan och en runt bröstkorgen, samt med en rem mellan frambenen. Den stora skillnaden är att på denna sele fästes kopplet i en ring framtill på hundens bringa. Tanken med detta är att hunden inte ska få samma kraft att dra, och om den ändå drar ska den vändas mot dig, eftersom fästpunkten för kopplet sitter i fronten. På samma vis ska den vändas mot dig om den gör ett plötsligt utfall framåt.

Fördelarna med denna sele är som med alla selar att hals och nacke skonas, samt givetvis själva grundtanken med selens konstruktion, att hunden vänds mot dig om den drar eller gör ett utfall, och att du då lätt kan få kontroll och kontakt med din hund igen.

Att tänka på med denna sele kan vara att en stark hund drar ändå, utan att kraften får den att vända sig emot dig. Vissa hundar lär sig också att kompensera selens styrning mot dig och spjärnar istället emot när de drar, vilket gör att de böjer kroppen när de går, och på så vis belastar snett. Det kan i sin tur också göra att selen hamnar på snedden och skaver.

Dressyrsele

Gå-fint-sele, Antidragsele, eller Dressyrsele består av ett brett halsband i nylon eller  läder med två små metallringar framtill, och två lite större metallöglor baktill, samt en dubbelvikt nylonlina vars båda ändar fästs i ringarna framtill på halsbandet, dras ner mellan vardera frambenen, dras upp genom de båda bakre öglorna, och slutligen fästs i kopplet. Effekten blir att varje gång hunden drar – eller du drar i kopplet – så dras linorna åt under frambenen och skaver i hundens armhålor. På så vis drar hunden mindre i kopplet.

Det finns även Gå-fint-selar som inte ser ut på detta vis, utan egentligen är Frontfästa selar som säljs under annat namn, och dessa har givetvis inte åtstramningsfunktionen under frambenen.

Fördelarna med denna sele är att hundens hals och nacke skonas, samtidigt som det blir obehagligt för hunden att dra i kopplet, och därmed drar den mindre. Det blir på så vis lättare att träna hunden att inte dra i kopplet.

Att tänka på med denna sele är att du får lite sämre kontroll på hunden – eftersom kopplet fästs i den lina som går under hundens framben. Drar du i kopplet så drar du även i linan, vars förlängning innebär att hunden ändå kan sträcka sig ganska långt fram. Har du en hund som blir väldigt stressad och gör utfall mot andra hundar så ignorerar ofta hunden obehaget från nylonlinan och drar i alla fall allt vad den kan – den är så uppe i varv. På samma sätt blir det lätt så att om du har en lite större hund som gärna drar framåt – du kan få strama åt linan ganska mycket innan det har effekt på hunden. Detta kan efter en kort tids användande resultera i att hunden får skavsår och märken i den tunna huden under armhålorna.

Nosgrimma

Nosgrimma kallas ibland bara Halti efter den mest kända tillverkaren. Nosgrimman påminner mycket om grimman på en häst, och togs också fram av en hästintresserad person som tyckte konceptet borde gå att överföra från häst till hund. Grimman har ett band bakom nacken på hunden, och ett band runt nosen, precis som en hästgrimma. Bandet runt nosen sitter inte alls åt särskilt hårt, så det fungerar inte som en munkorg eller nossnara, utan hunden har full frihet att gapa, flämta, äta eller dricka. Kopplet fäster man i en ring under hakan på hunden, precis som när man leder en häst. Principen är också densamma – att dit du leder huvudet, dit går också resten av hunden.

Fördelarna med nosgrimman är att hunden får mycket mindre kraft att dra i kopplet, eftersom den inte kan lägga sin muskelkraft och kroppsvikt bakom som den annars kan göra i en vanlig sele eller i ett bredare halsband. Du har också bättre kontroll på hunden eftersom du helt styr hur hundens huvud ska vara riktat. Det finns heller ingen risk att hunden ”stryper” sig när den drar, eftersom nosgrimman inte sitter åt på något sätt. Många som har hundar som drar så mycket i kopplet att de är nästintill okontaktbara, har blivit hjälpta av att använda nosgrimma under några månader, för att under den tiden kunna "börja om från början" och med positiva metoder lära hunden gå ordentligt i koppel igen.

Att tänka på med nosgrimma är att hästars och hundars hals-/nackmuskulatur är helt olika. Hunden har inte alls samma möjlighet som en häst att balansera upp den belastning du lägger på dess nacke, och om du drar eller gör ett ryck i kopplet så kommer hundens nacke att utsättas för ett tryck kombinerat med ett vridmoment som mycket väl kan orsaka skada vid oförsiktig användning. Viktigt därför att aldrig dra eller rycka i kopplet på en hund som har nosgrimma. Vid långvarig användning kan också nosgrimman ge skavsår på nosryggen där både pälsen och huden är tunn.

Stryphalsband

Stryphalsband låter värre än vad det är. Halsbandet går igenom sin egen ögla, vilket innebär att ju mer du eller hunden drar, desto mer dras halsbandet åt. På samma vis släpper halsbandet efter så fort du släpper efter. Grundtanken med ett stryphalsband är egentligen att du ska kunna ge hunden korta snabba korrigeringar med halsbandet när den beter sig illa, och sedan kunna släppa efter direkt när den gör rätt. Det är absolut inte meningen att hunden ska gå och segdra i halsbandet och nästintill strypa sig själv. Många använder halsbandets strypfunktion enbart när de tränar lydnad, och då är det oftast det lilla snabba rasslet hunden reagerar på istället för den korta snabba åtstramningen.

Stryphalsband finns i flera utföranden – kedjestryp med olika storlek och variation på länkarna, läderstryp som består av en rundsydd läderrem, eller nylonstryp (även kallat dressyrlänk eller Dog Security-länk efter den första tillverkaren) som består av en nylonöverdragen bomullslina. Generellt kan sägas att ju smalare och smidigare stryphalsband, desto ”skarpare” effekt får en eventuell korrigering i form av ett snabbt kort ryck. Kedjestryp har dessutom den tidigare nämnda effekten att det ofta räcker med det lilla rasslet det åstadkommer för att hunden ska reagera. Läderstryp däremot reagerar långsamt och trögt, men är å andra sidan mer skonsamt både mot pälsen och mot halsen. Nylonstryp eller dressyrlänk är det stryphalsband som är ”skarpast” och reagerar snabbast av alla varianterna, och som samtidigt också är relativt skonsamt mot pälsen.

Fördelarna med stryphalsband är just möjligheten att kunna träna hunden och snabbt kunna rätta till ett felaktigt beteende, samtidigt som det är ett halsband som hunden inte kan krångla sig ur, eftersom det dras åt om hunden försöker dra sig ur det.

Att tänka på med stryphalsband är att hundar som drar mycket kan ignorera att halsbandet dras åt, och bara fortsätta dra tills de nästan stryper sig själva. Det är också viktigt att man är medveten om att alltför kraftiga eller snärtiga ryck kan ge skador både på hundens strupe och på hundens hals.

Halvstryp

Halvstryp är halsbandet som inte stramar åt lika mycket som ett stryphalsband, utan bara har en viss strypfunktion som stoppas när ungefär två tredjedelar av halsbandet återstår.

Halvstrypet består av en del som har icke-strypfunktion och som är det egentliga halsbandet, och sedan en kortare del som har en lättare strypfunktion/åtstramningseffekt. Den kortare stryp-delen består oftast av en kedja eller ett nylonmaterial, medan det egentliga halsbandet kan bestå av nästan vilket material som helst, dock oftast läder eller syntet i någon form.

Fördelarna med ett halvstryp är att det är lätt och snabbt att ta av och på, samt att en hund som drar mycket ändå inte riskerar att strypa sig själv, eftersom halsbandet har ett stopp. Det är en halsbandstyp som ofta är bekväm för hunden, samtidigt som det ger ett visst utrymme för åtstramning.

Att tänka på med halvstryp är att det ofta är relativt lätt för en uppstressad hund att krångla sig ur, just eftersom det inte sitter åt på samma sätt som ett stryp eller ett fast halsband. Det har heller inte samma möjligheter till dressyrträning som du får med ett stryp. Och liksom med övriga halsband ska det hanteras utan kraftiga snärt och ryck, för att undvika skador på hundens strupe och hals.

Fast halsband

Fast halsband är precis som namnet låter ett halsband helt i avsaknad av strypfunktion. Det tillverkas oftast i läder, men finns givetvis också i olika syntet- eller naturmaterial.

Fördelarna med ett fast halsband är att det är bekvämt för hunden, och med ett halsband som är rätt inställt i storlek (viktigt!) så riskerar du varken att hunden stryper sig själv, eller att den krånglar sig ur halsbandet.

Att tänka på med ett fast halsband är givetvis att det som ovan nämnt måste vara rätt anpassat i storlek – ett för litet halsband sitter åt och blir obehagligt för hunden, och ett för stort halsband kan hunden krångla sig ur. Ett fast halsband har heller inte samma dressyrfunktion som framförallt ett stryphalsband har. Slutligen gäller som tidigare nämnt för alla typer av halsband att kraftiga och snärtiga ryck ska undvikas, för att inte skada hundens hals.

Hur du väljer sele eller halsband, och vilken typ du väljer, är helt beroende av omständigheterna för just dig och din hund – vad du vill göra med din hund, vad ni har för fysiska förutsättningar, vad ni eventuellt har för problemområden, och framför allt – hur er relation ser ut.

Välj med omsorg och känn efter själv vad som känns bäst. Ta gärna råd av andra, men låt ditt eget förnuft och din hunds reaktion styra det slutliga valet. Och var inte främmande för att växla mellan olika typer av selar och halsband beroende på situation och vad ni ska göra tillsammans.

Som kund hos Moderna Djurförsäkringar har du rabatt på hundtillbehör hos pongo.se. Där hittar du många olika modeller på både halsband och selar.